Erbjudande på Invisalign – 1 756 kr i rabatt! Mer info hittar du här.
Kopplingen mellan munhälsan och den allmänna hälsan är avgörande. Forskning har klargjort att tillståndet i munnen har en betydande påverkan på vår allmänna hälsa och förekomsten av olika sjukdomar. Senaste forskningsrönen tyder dessutom på att genom att sköta våra tänder på rätt sätt kan vi främja vår hälsa och hålla oss friskare.
I boken din hälsa sitter i munnen författad av professor och specialisttandläkare Björn Klinge, belyses det omfattande forskningsarbetet kring sambandet mellan munhälsa och kroppens övergripande välbefinnande. Under de senaste tre decennierna har forskare alltmer riktat sitt fokus mot hur tand- och munhälsan påverkar vår generella hälsa, med tanke på att munnen fungerar som en huvudsaklig ingång för bakterier till kroppen. Professor Klinge presenterar i sin bok tydliga samband mellan munhälsan och flera vanliga välfärdssjukdomar såsom diabetes typ 1 och 2, Alzheimers, magproblem, demens och vissa cancerformer.
Kopplingen mellan munhälsa och allmän hälsa blir alltmer uppenbar, vilket ökar intresset för att prioritera tandvården. Flera forskningsstudier har identifierat en potentiell relation mellan tandlossningssjukdomar, såsom parodontit, och kroniska tillstånd såsom hjärt- och kärlsjukdomar. När skadliga bakterier tar fäste i munnen kan det resultera i gingivit och parodontit, vilket orsakar skador på vävnaderna i munnen och käkbenet.
Kliniska undersökningar indikerar att parodontala sjukdomar kan medföra spridning av bakterier i kroppen. Till exempel visar en studie från Karolinska Institutet, publicerad år 2019, på sambandet mellan tandlossning och sjukdomar relaterade till cirkulationssystemet. Många studier har även visat att personer som lider av måttlig till svår tandlossning löper en högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med de som inte lider av tandlossning. I synnerhet framhåller studien från Karolinska Institutet ett särskilt samband mellan infektioner i tandköttet och risken för hjärtinfarkt.
Forskning om sambandet mellan munhälsa och allmän hälsa fortsätter för att dra korrekta slutsatser om dess orsaker. Det är dock inte enkelt att fastställa det exakta sambandet, då faktorer som tandlossning, rökning, övervikt och socioekonomiska förhållanden alla kan påverka risken för hjärtinfarkt. Vissa studier antyder att en bakomliggande orsak kan vara åderförkalkning, eftersom tandlossningssjukdom kan öka risken för att drabbas av detta tillstånd, vilket i sin tur kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar.
Det är välkänt att diabetes ökar risken för tandköttsproblem såsom fickor, blödande tandkött och tandlossning. Forskning indikerar också att dålig munhälsa kan öka risken för diabetes typ 2. Studier har visat att diabetespatienter som förbättrar sin munhälsa också uppnår bättre blodsockerkontroll. Den långvariga inflammationen som är karakteristisk för tandlossningssjukdom misstänks också kunna bidra till utvecklingen av diabetes.
En undersökning utförd vid Columbia University visade att risken för att utveckla diabetes typ 2 var dubbelt så hög bland individer som även led av parodontit jämfört med de som inte hade några munhälsoproblem. Detta samband bestod även efter att forskarna tagit hänsyn till andra faktorer såsom ålder, rökning och övervikt. Studien visade också att personer som hade haft så allvarliga munhälsoproblem att de behövt ersätta sina egna tänder med implantat hade inte lika hög risk att utveckla diabetes.
När det gäller forskningen om sambandet mellan demens och tandlossning, undersöker forskare om det finns några kopplingar till tändernas närhet till hjärnan. En svensk studie där forskare har följt 2700 slumpmässigt utvalda friska personer över 60 år, har kastat ljus över ämnet. Efter att ha studerat dessa personer under en nioårsperiod, har forskarna dragit slutsatsen att tandförlust är kopplat till en försämrad kognitiv förmåga och en minskad hjärnvolym. Individer som förlorade några eller alla tänder under perioden upplevde en betydligt snabbare försämring av sin kognitiva förmåga jämfört med dem som inte hade någon tandförlust. Dessutom visade studien att tandförlust var associerad med en minskning av den grå substansens volym i hjärnan.
Forskarna påpekade dock att detta samband behöver bekräftas genom framtida studier innan några definitiva slutsatser kan dras. En alternativ förklaring till sambandet kan vara att tandförlust påverkar tuggfunktionen, vilket i sin tur kan påverka den kognitiva förmågan genom en försämrad näringsupptagning.
Svenska forskare har upptäckt en koppling mellan Alzheimers sjukdom och paradontit. En studie genomfördes med patienter från Minneskliniken på Huddinge Sjukhus samt köns- och åldersmatchande friska frivilliga. Resultaten visade att personer med Alzheimers hade en över 15 gånger högre risk att ha en eller flera tandfickor djupare än 6 millimeter jämfört med friska kontroller. Det är dock svårt att fastställa det exakta sambandet, det vill säga om Alzheimers sjukdom orsakar paradontit eller vice versa. Det finns även möjlighet till gemensamma riskfaktorer som kan påverka sambandet. Forskarna efterlyser långsiktiga studier för att kunna fastställa orsakssambandet.
Den långvariga kroniska inflammationen som uppstår vid tandlossning verkar också öka risken för stroke och cancer. I tandköttsfickorna bildas små sår, och från dessa sår kan bakterier och cytokiner från inflammationen sprida sig ut i kroppen och påverka olika organ och vävnader. Det har till och med observerats att mikroorganismer från munhålan har påträffats i hjärtats kranskärl och i karotisartärerna på halsen.
En studie från Karolinska Institutet som särskilt undersökte sambandet mellan tandlossning och bröstcancer visade att patienter som hade så svår tandlossning att de förlorade åtminstone en bakre kindtand hade 23 procent högre risk för bröstcancer 16 år senare. Detta indikerar en möjlig koppling mellan tandlossning och bröstcancer, men fortsatt forskning behövs för att förstå mekanismerna bakom detta samband.
Forskning utförs även för att undersöka kopplingen mellan tandlossningssjukdomar och reumatoid artrit. Fokus ligger på att avgöra om bakterier som är förknippade med tandlossning kan utlösa reumatoid artrit. Denna bakterie har en speciell förmåga att citrinulera, vilket innebär att den kan förändra proteiner, och detta kan möjligen leda till den destruktiva ledsjukdomen. Detta indikerar en möjlig mekanism för hur tandlossning kan påverka utvecklingen av reumatoid artrit, men ytterligare forskning behövs för att förstå denna komplexa koppling mer ingående.
Enligt svensk forskning löper patienter som lider av allvarlig tandlossning en ökad risk att avlida i förtid, särskilt till följd av sjukdomar som är kopplade till hjärta, kärl, cancer samt sjukdomar i magen och tarmarna.
Mindre allvarliga, men icke desto mindre betydande, konsekvenser av otillräcklig munhälsa inkluderar funktionsproblem som kan leda till näringsbrist. Utöver hur tandhälsan påverkar den övergripande hälsan finns det också en omvänd relation där kroppens sjukdomar kan påverka munhälsan. Till exempel visar studier att personer med inflammatorisk tarmsjukdom har en ökad risk för att drabbas av karies jämfört med en kontrollgrupp. Forskningen indikerar också att desto svårare den inflammatoriska tarmsjukdomen är och desto mer intensiv behandlingen, desto sämre är tandhälsan. Det är intressant att notera att en tredjedel av personer som lider av Crohns sjukdom också lider av muntorrhet, vilket är en betydligt högre förekomst än i kontrollgruppen.
För att bibehålla god munhälsa, vilket är avgörande både för tänder och tandkött samt den övergripande hälsan, är det viktigt att ta ansvar för sin egen munhygien. Det mest effektiva sättet att säkerställa en hälsosam mun är att kombinera regelbundna besök hos tandvården med noggranna hygienrutiner hemma.
Att genomgå en årlig undersökning hos tandläkaren ökar chanserna att upptäcka och åtgärda eventuella problem i tid, vilket minskar risken för omfattande och kostsamma behandlingar. Att vara konsekvent och uppmärksam på sin munhygien hemma är avgörande. Det rekommenderas att borsta tänderna två gånger om dagen i två minuter, både på morgonen och innan du går och lägger dig. Det är också viktigt att undvika att skölja munnen med vatten efter tandborstningen, eftersom detta kan skölja bort det skyddande fluor som finns i tandkrämen. Vid behov kan man även använda tandtråd, plackers eller mellanrumsborstar för att komplettera tandborstningen.
För att få personlig vägledning och rådgivning om ens specifika behov är det klokt att konsultera sin tandläkare eller tandhygienist. De kan ge individuella rekommendationer och råd som är anpassade efter ens unika munhälsobehov.
Björn Klinge är ett av de främsta namnen inom svensk tandvård. Sin tandläkarexamen tog han 1977 och avlade 1984 sin odontologiska doktorsgrad vid Tandläkarhögskolan i Malmö. Björn disputerade då på en av handling om paradontal regeneration. Björn som har skrivit boken Din hälsa sitter i munnen har ett gediget CV och har tidigare varit dekan vid Tandläkarhögskolan på Karolinska Institutet i Stockholm och på Malmö Universitet. Han har fortsatt anknytning till Karolinska Institutet och är professor där. Björn Klinge är internationellt erkänd och har varit involverad i olika Europeiska sammanslutningar, exempelvis har han varit president för European Assoxiation for Osseointegration (EAO). Mer därtill är han gästprofessor i Lissabon och hedersprofessor i Ji-Lin i Kina. Han har skrivit flera böcker, där Din hälsa sitter i munnen är en väl uppmärksammad folkbildningsinsats. Björn har föreläst i över 40 länder och är dessutom känd från att ha medverkat i olika TV-sammanhang.
Köp boken "Din hälsa sitter i munnen" här.
{{form}}
Boka en tid idag och upplev vår professionella tandvård i en välkomnande och lugn miljö. Det går bra att boka en tid online eller kontakta oss så ringer vi upp.
Södra Kyrkogatan 10, Karlstad
Våxnäsgatan 148, Karlstad
Kungsgatan 46A, Kristinehamn
